Från öde ö till fastland


Då var vi tillbaks på fastlandet igen efter att haft det underbart ute på Tioman. Jag är inte världens gråtmildaste person om det inte gäller film. Men när det var dags att lämna Tioman för gott så var det riktigt känslosamt. Vi har haft det så otroligt bra både på Berjaya och i Paya.
Alla har varit friska och på sedvanligt gott humör, det har gjort att vistelsen blivit så enkel och njutfull. Hugo som förvisso alltid är alert har utan problem hejat och snackat med alla, och då menar jag alla. Hans engelska har utvecklats och det är han som beställt våran mat och bett om notan.

I början så var vi inte så sålda på Paya, men det berodde bara på alla indiska malaysier som levde rövare första helgen. När de åkt så var även Paya ett paradis utöver det vanliga.
Avskedet med vår granne Hans från Tyskland var också känslosamt, han har verkligen varit en klippa mot oss. Hugo fick en present av honom när vi tog avsked av varandra. Det är konstigt att man ingås rätt tätt ett tag för att sedan aldrig mer ses.
Sista dagen på Paya tog jag och Hugo oss ut på ett eget äventyr medans Silas och Susanne stannade hemma.  Målet var att ta oss ut till en öde ö som ligger lite öster ut från Paya byn. Vi packade med oss vatten och vår TG-5 och gick längst stranden tills den tog slut. Trots det var en bit att gå så stötte vi inte på en enda människa. Det är det som är det bästa med detta resmål att man inte trängs med massa folk.

Vi korsade ett flodinlopp genom att vada och kom ut på en ny liten ödestrand där vi slog läger och badade bland fiskarna i det otroligt klara vattnet. Nästan mitt över så låg ön som vi ville ta oss ut till.

Det var kanske hundra meter ut, men vi visste varken djupet eller om det var för mycket koraller som skulle göra det svårt för oss.
Jag trodde ärligt att vi inte skulle klara att ta oss ut, de vi rådfrågat trodde det skulle bli svårt och att de flesta tog sig över när det var lågvatten.
Men inte vi inte. Efter att ha badat en dryg timme så kände vi att det absolut skulle vara möjligt att ta sig över. Och det gjorde vi utan någon större möda, jag bottnade hela vägen och sikten i vattnet var så bra att jag enkelt kunde navigera mellan korallerna medans Hugo höll mig i händerna och flöt efter.

Wow, vilken ö sen då, helt kritvit mjuk lersand på stranden. Runt om i vattnet runda fina stenar där fiskar simmade emellan. När vi stod där och kollade ut över vattnet och dess skiftade blåa färger utbrast Hugo att ”detta är livet” och jag tycker det var den perfekta sammanställningen.

Till lunch var vi tillbaks på resorten och åt lunch sen vart det poolen resten av eftermiddagen.
Susanne lämnar Tioman mjuk och avslappnad efter att tagit del av Payas spa utbud. Silas tar mest med sig myggbett. Eftersom huset låg i en damm så fanns det en del mygg i omlopp. Silas vart värst drabbad, och det var just nattetid som de satt i sig hans blod. Men efter att sett hans första bett så vart vi mer noggranna att hålla undan myggen och han fick sedan färre. Dock har han inte varit besvärad av dem vilket varit skönt. Jag själv fick inte ett enda bett, myggen verkade inte gilla mig överdrivet mycket.
Nio på morgonen så lämnade båten (yettin som de heter här) Tioman och tog oss åter till metropolen Mersing.
Det var tur att vi innan vi kom till Paya hade ordnat allt med framtida reseplaneringen. För i Paya var internet en riktigt seg historia. Jag lyckades inte ens att uppdatera bloggen. Men redan i Berjaya hade vi bokat buss och flygbiljetter till våra kommande resmål, så vi kunde slappna av med den biten.
Efter att stannat i Mersing en natt tar vi bussen i ca 5.5h upp till Kuala Lumpur (KL). Det kommer att bli så kul att få uppleva den staden. Vi kommer att sikta in oss på shopping, parkhäng och bad i den enorma men också gröna staden.
Nu är vi tillbaks i Mersing och har åter igen flyttat in i The Gual suite, känns nästan som att vara hemma igen. Rätt skönt med mycket yta igen efter att levt väldigt tätt på varandra länge nu.
När vi kom från Singapore till Mersing så kändes Mersing väldigt litet och ointressant, men att komma hit efter att spenderat mer en två veckor på Tioman känns det nästan som en storstad.

Vi klev av båten i Mersing strax innan 12 efter en cirkus 2.5 timmar på båten som visade film med tjock tvn inkopplad till värsta högtalarn med högsta volym. Så det var rätt skönt att vila öronen lite när vi steg av. Vår tanke var en snabb lunch och sen be dem att köra upp oss till deras andra hotell på berget som har en pool.
Sagt som gjort åt vi lunch på hotellet sen satt vi oss i deras minibuss med badpåsen redo. Dock behövde vi handla på oss bananer innan så vi bad chauffören att först köra oss till ett minimaket. På väg dit vart himmelen helt svart och sen brakade det loss med blixtrar och dunder samt en jäkla massa regn. Så vi tog oss aldrig till poolen men fick iallafall en fin klase med bananer, alltid något. Vi har ju längtat så till Timotel som hotellet heter för att få våra kläder tvättade igen. Både på Berjaya och i Paya var priserna helt galna som jag tidigare berättade om. Vi vart ju till slut tvungna att tvätta lite underkläder och några linnen, det gick på 67rm (135kr) och då hade vi bara valt ut det som var viktigast. Nu här på Timotel så lämnade vi en hel säck med tvätt utan att fylla i vad allt var och till hutlösa priser. Några timmar senare så ringde de upp till rummet och sa att det var klart. Det var bara att hämta det fina paketet med välstrykna kläder. Och notan då?, jo den gick på 16rm (35kr). Länge leve fastlandet, iallafall när det gäller prissättningen.

På kvällen drog vi runt på stan och kikade i affärer och på målade vägar. De har riktigt sjysst gatukonst i denna stad. Det svåraste här är iallafall att korsa gator, inga övergångsställen, massa bilar och motorcyklar samt trottoarkanter höga som hus och vallgravar som leder bort vatten som man måste hoppa över.

Men vi klarade oss med livet i behåll denna gång. Imorgon lämnar vi Mersing och tar bussen upp till Kuala Lumpur ska bli så spännande.
På återseende.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Lejon med utsikt, och hemfärd

Hepatit hit, å hepatit dit

Definitionen av "Dålig Tajming"